Lego är en förkortning av “leg godt” vilket betyder “lek bra”, och det var 1949 som dansken Gotdfred Kirk Christiansen utvecklade dessa byggelement som först kallades automatic Binding Bricks. 1954 började de säljas utanför Danmarks gränser och snart gjorde de entré även på den svenska marknaden. Idag har lego gjort succé världen över och har över 8000 anställda, med en omsättning på över 35 miljarder danska kronor. Men hur tillverkas egentligen dessa omåttligt populära små plastbitar?
Så tillverkas Lego
Företaget Lego nyttjar tre olika fabriker vilka finns i Danmark, Ungern och Mexiko. Idag tillverkas över 60 miljarder legobitar årligen och finns i över 139 miljoner länder. Plastbitarna är gjort av ett ämne kallat granulat vilket kommer i en gryn- eller kornform. Förutom plasttillverkning så används detta ämne också för exempelvis läkemedel och djurfoder. Granulaten forslas till Legos fabriker för att sedan ösas ner i metallsilos som rymmer upp till 33 ton granulat styck. Därefter matas granulaten ner i gjutningsmaskiner var de hettas upp till en värme på 230 grader. Detta skapar en smet som under produktionsprocessen hälls ner i gjutformar där de får svalna innan det de färdiga bitarna forslas till monteringshallarna. Här ska vissa bitar monteras ihop, målas eller stämplas med olika siffror, ansikten, ord eller annan dekorering. Innan de åker ut på marknaden går bitarna igenom en förpackningsprocess där de först kategoriseras och samlas i set för att sedan kontrolleras av en förpackningsoperatör. Nästan hela processen från start till slut är automatiserad då det krävs extrem precision men också eftersom legobitarna tillverkas under farliga förhållanden. Förpackningsoperatören ser dock till att vika kartonger, kontrollera om maskinen har gjort några misstag, packar ner monteringsinstruktioner och lägger till bitar som fattas i vissa set.
Är lego farligt för miljön eller människor?
Granulaten är gjord av ABS-plast vilket i sig inte är skadligt för miljön, men att tillverka plasten kräver två kilo olja per kilo plast. ABS-plast består av tre olika byggstenar vilka enskilt är farliga för miljön men så fort de binds samman så sitter de så hårt att de inte kan läcka ur plasten. Företaget Lego vill ändå att legobitarna ska få ett nytt, oljefritt innehåll varför de nu har lagt en miljard danska kronor på att hitta förnybara alternativ till ABS-plasten. De över hundra forskare som anställts av Lego för att få fram den nya plasten tittar just nu på plast som kommer var gjord av sockerrör eller majs. Förhoppningen är att alla de 60 miljarder legobitar som tillverkas varje år, ska vara gjorda i förnybar plast år 2030.
Det var 2018 som forskare kom fram till att bland annat gammalt lego, tillverkat under 70- och 80-talet, kunde innehålla hälsoskadliga ämnen så som bly, selen och och antimon. Utsätts människan för dessa sägs det kunna orsaka både övervikt och astma. Det är dock inte själva plasten i gammalt lego som sägs vara farligt utan färgen, främst svarta, gula och röda legobitar. Samtidigt säger kemikalieinspektionen att risken att skadas är väldigt liten trots allt, och att det inte är någon större fara att leka med äldre lego.